Studievägledning

studeraOm du har frågor kring vilka alternativ du har eller är det så att du helt enkelt inte riktigt vet vad du vill? Då kan du få hjälp av en studievägledare att reda ut alla dina frågetecken. Går du på folkhögskolan eller gymnasiet kan du hitta en studievägledare via den skolan. Det går också bra att kontakta en vägledare på en högskola eller ett universitet. Det kostar inget att boka tid med en vägledare och det är inte nödvändigt att du går på en högskola för att få träffa och prata med en vägledare där. Det finns också studievägledare hos vuxenutbildningen i din hemkommun och i de större kommunerna finns det ofta ett speciellt vägledningscentrum. För att få prata med de vägledarna behöver du inte läsa på vuxenutbildningen där. Innan du ska träffa en vägledare är det bra att du har förberett dig ordentligt så att du får ut så mycket som möjligt av samtalet. Du kan få hjälp på Skolverkets webbplats utbildningsinfo.se med att strukturera tankarna inför mötet.

Andra studieformer än högskola och universitet

Det finns även andra typer av studieformer som exempelvis folkhögskola och yrkeshögskola. Du kanske vill komplettera några ämnen, skaffa dig behörighet för framtida studier på högskola eller universitet eller så vill du bara förbättra dina kunskaper inom något ämne. De vanligaste alternativen till högskoleutbildning är:

  • Yrkeshögskola
  • Vuxenutbildning
  • Folkhögskola
  • Kompletterande utbildning

Yrkeshögskola – YH-utbildning

YH-utbildning är en eftergymnasial utbildningsform som är mest lik en högskoleutbildning. I samverkan med arbetslivet anordnas YH-utbildningar av landsting, kommuner, privata företag och högskolor. Dessa utbildningar är starkt knutna till arbetslivet och kombinerar studierna med praktik. Yrkeshögskolans behörighet skiljer sig en del från högskolans och kräver ofta även särskilda förkunskaper. Det kan exempelvis handla om viss arbetslivserfarenhet eller vissa kurser på gymnasiet. Efter en avslutad YH-utbildning får man efter minst ett års studier en yrkeshögskoleexamen och efter studier i minst två år får man en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. MYH – Myndigheten för yrkeshögskolan – utövar tillsyn och har ansvar för utbildningsformen.

YH-poäng

Man får YH-poäng på yrkeshögskolan och heltidsstudier i en vecka motsvarar 5 YH-poäng och heltidsstudier i ett år motsvarar 200 YH-poäng. Dock är inte YH-poäng kopplade till högskolepoäng och det är upp till varje universitet eller högskola att besluta om och hur mycket man i så fall kan tillgodoräkna sig av dem.

Kompletterande utbildningar

En kompletterande utbildning är en sorts fristående utbildning som på något sätt stöds av staten. Dessa utbildningar riktar sig till vuxna och ungdomar och finns inom en mängd olika område. Exempelvis inom dans, musik, teater, konst, mode, design, hantverk, flyg, djurvård, media, hälsa och friskvård. Av dessa utbildningar är många högskoleförberedande men några utbildningar leder till ett visst yrke.

Olika förkunskaper

Det är olika krav på förkunskaper beroende på vilken utbildning det är. De flesta kräver att man har gymnasiekompetens med på en del räcker det att du gått den obligatoriska grundskolan och att du fyllt 18 år. Det kan ibland krävas särskilda förkunskaper som exempelvis arbetslivserfarenhet.

 

Vuxenutbildning

Vuxenutbildning i Sverige anordnas av och med många olika ansvariga och i många olika former. Det består av både kommunal och statlig vuxenutbildning och personalutbildning, arbetsmarknadsutbildning och kompetensutveckling i arbetslivet.

  • Komvux – kommunal vuxenutbildning.
  • Gymnasial vuxenutbildning – ska ge de vuxna färdigheter och kunskaper på den nivå som gymnasieutbildningen ger ungdomar. Består av kurser på olika nivåer och det sätts betyg efter varje avslutad och avklarad kurs. Vanligt sätt att studera för att bli behöriga för vidare studier på högskola eller universitet. Man kan läsa in både särskild och grundläggande behörighet.
  • Grundläggande vuxenutbildning – motsvarar den nioåriga grundskolan.

Folkhögskola

På en folkhögskola kan du läsa olika kurser som kan vara allt från en sommarkurs till kurser på ett år. Här måste man vara över 18 år för att få studera och det finns även distansutbildningar. Det är gratis att studera på en folkhögskola men du måste själv betala för material, kurslitteratur, eventuellt boende och mat. Här kan du ansöka om att få studiemedel från CSN. Kurser på en folkhögskola kan se olika ut och det är upp till varje skola att själv välja vilka kurser de vill erbjuda och de får också själv bestämma hur de vill lägga upp sin undervisning. Det finns två typer av kurser, allmänna eller särskilda.

Allmänna kurser

De allmänna kurserna är ett bra alternativ till komvux. Här kan du läsa kurser som motsvarar gymnasieskolan eller grundskolan och ger dig samma behörighet för kommande studier på högskola eller universitet. Här får man ett studieomdöme efter avslutad kurs.

Särskilda kurser

De särskilda kurserna är inriktade mot speciella yrken eller intresseområden som till exempel konst, musik och fritidsledare. Här får du ett kursintyg eller ett utbildningsbevis efter avslutad kurs.

Högskoleprovet

Har du tänkt läsa på högskolan? Om du går på en folkhögskola är det viktigt att du även skriver högskoleprovet om du tänker läsa vidare på universitet eller högskola. Det är ofta väldigt få platser till de som endast söker in på utbildningar med bara ett intyg från en folkhögskola. Skriver du då högskoleprovet kan du konkurrera om en plats i både folkhögskolegruppen och högskoleprovsgruppen.

krav är det för att få läsa på högskola eller universitet?

För att få läsa på högskola eller universitet måste vissa krav uppfyllas. Läs mer här om de olika behörighetskraven och urvalsprocessen.

Du måste ha ett komplett slutbetyg från en gymnasieskola eller en gymnasieexamen eller liknande. Har du inte längre kvar ditt slutbetyg kan du kontakta din gymnasieskola och skulle den vara nedlagd kan du istället kontakta kommunen. Idag är majoriteten av alla gymnasieskolor anslutna till en nationell databas som tar emot betygen när en anmälan till högskola eller universitet görs via Antagning.se.

Man behöver inte vara bosatt i Sverige eller vara svensk medborgare för att kunna läsa på en svensk högskola. Man måste däremot vara medborgare i ett annat EU-/EES-land eller Schweiz och ha tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd i Sverige för att man ska slippa betala några avgifter. Det finns inte någon åldersgräns uppåt för att få studera på högskolan men dina möjligheter att få studiemedel minskas från 47 års ålder.

Behörighetskrav

b3f9fb1e1f2d9f9a73b873443750d377Det finns två olika typer av behörighetskrav som måste uppfyllas för att man ska bli antagen till en utbildning – grundläggande och särskild behörighet.

Grundläggande behörighet är något som alltid krävs och den skaffar du dig genom ett fullständigt gymnasiebetyg, gymnasieexamen eller betyg från folkhögskola eller komvux. Har du inte den grundläggande behörigheten måste du istället komplettera och det vanligaste sätten är då genom komvux eller folkhögskolestudier.

Särskild behörighet behövs ofta till de flesta utbildningarna och skiljer sig åt beroende på vilken utbildning man ska läsa. Oftast innebär det att du läst vissa speciella gymnasiekurser som du måste ha fått godkänt i.

Forskarnivå och avancerad nivå

Om man ska läsa ett program på en avancerad nivå krävs det att du har examen från en minst treårig grundnivå, jämförbar utländsk examen eller motsvarande kvalifikationer. Ska man endast läsa fristående kurser på en avancerad nivå behövs det ingen examen utan endast att man läst på grundnivå. Om man ska läsa vidare på forskarnivå krävs det att man har examen på en avancerad nivå.

Urvalsprocessen

Ofta kan det vara många behöriga som söker till en utbildning och då måste det göras ett urval om det inte finns platser till alla. När ett urval görs delas alla in i olika urvalsgrupper beroende på om man endast har gymnasiebetyg eller har gjort högskoleprovet, kompletterat eller studerat på folkhögskola. Du konkurrerar då med de andra i din urvalsgrupp om utbildningsplatserna.

Urvalsgrupper

En av de vanligaste urvalsgrupperna är direktgruppen för betyg och är baserade på betyg från gymnasieskolan och komvux. De som har de bästa betygen blir antagen till utbildningen. Här har man också möjlighet att få meritpoäng för vissa kurser. Nästa grupp är kompletteringsgruppen och där hamnar man om har gjort kompletteringar för att bli behörig. Har man däremot varit behörig men gjort förbättringar hamnar du både i direktgruppen och kompletteringsgruppen. Har man studerat på en folkhögskola hamnar man i folkhögskolegruppen och konkurrerar med de andra sökande som studerat på folkhögskola. Alla som har ett giltigt resultat från högskoleprovet hamnar i högskoleprovsgruppen men också i någon betygsgrupp beroende på vilka betyg man har. Att bara skriva högskoleprovet ger inte någon behörighet till att studera på högskolan men förbättrar däremot chanserna att bli antagen. Ett sista urvalssätt som ibland används kan vara exempelvis personliga intervjuer eller utifrån arbetslivserfarenheter.

Scroll To Top