Studieval

Vad är egentligen skillnaden mellan högskola och universitet?

imagesOrden högskola och universitet är inga namnskyddade ord utan vem som helt har tillstånd att använda dem. Vad som däremot behövs är ett examenstillstånd för att skolorna ska få ge examen på högskole- eller universitetsnivå. Det tillståndet ansöker högskolorna och universiteten om hos Universitetskanslersämbetet. De skolor som kallar sig för antingen högskola eller universitet men som saknar ett examenstillstånd har ofta så kallade certifikat- eller diplomutbildningar och är alltså inga högskole- eller universitetsutbildningar. Dessa utbildningar ger ingen behörighet till högskoleutbildningar på en högre nivå och poängen som ges där är inte högskolepoäng.

Examenstillstånd

Ett universitet har tillstånd att utfärda examina på forskarutbildningsnivå men en högskola saknar hgskolor
ett sådant tillstånd. Dock kan en högskola ändå få utfärda examina på en forskarnivå inom vissa avgränsade områden. Då måste högskolan ansöka om ett tillstånd för det hos Universitetskanslersämbetet. Ska konstnärliga examina utfärdas på forskarnivå måste både högskolor och universitet ansöka om tillstånd för det.

Statliga högskolor och universitet

Idag finns det ca 50 högskolor och universitet i Sverige och de flesta sköts av staten. Dessa är självständiga myndigheter som själv bestämmer vilka utbildningar som ska ges och hur uppläggen ska se ut. Det är därför som samma utbildning kan se olika ut vid de olika högskolorna och universiteten. Vilka högskolor och universitet som ska finnas och om en högskola ska få lov att kalla sig universitet bestäms av riksdagen.

Enskilda högskolor och universitet
Det finns även en del högskolor som drivs av till exempel föreningar eller stiftelser. Dessa kan få examenstillstånd av regeringen och inte av Universitetskanslersämbetet som de statliga skolorna får. Exempel på några sådana högskolor är Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Jönköpings University och Handelshögskolan i Stockholm och de har alla ett brett och bra utbud av utbildningar. Sen finns det Beckmans designhögskola och Örebro teologiska högskola som bara ger examina inom ett specifikt område.

Specialiserade högskolor

Några högskolor och universitet har specialiserat sig på utbildningar inom ett visst område. Till exempel har Karolinska institutet specialiserat sig på utbildningar inom vården och har utbildningar till bland annat tandläkare, läkare, sjuksköterskor och andra vårdrelaterade yrken. Utbildningar inom idrott och hälsa finns på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Luleå tekniska universitet och Blekinge tekniska högskola har båda sitt ursprung inom teknikområdet men har idag utbildningar inom en hel del andra områden också.

Olika inriktningar

Det kan finnas många saker som skiljer mellan olika högskolor och universitet. Vill du till exempel kanske ta en kandidatexamen i historia kan du hitta den utbildningen på ett flertal olika orter. Det som kan skilja mellan de olika högskolorna och universiteten är framför allt inriktningen på utbildningarna.

Översikt högskolestudier

imagesDet är stor skillnad på att gå gymnasiet och att plugga på högskola eller universitet. Här är några saker att tänka på innan du börjar.

Tidsplanering

När man läser på heltid läser man ungefär 40 timmar/vecka men alla de timmarna är inte inbokade för seminarier och föreläsningar utan mycket av tiden går åt till att på egen hand göra uppgifter och att läsa litteratur. De tekniska ämnena har oftare fler seminarier, föreläsningar eller någon annan form av undervisning än vad andra ämnen har. Men oavsett vilket/vilka ämne du läser har du stor frihet att själv välja hur du planerar din tid och lägger upp dina studier.  

60 högskolepoäng/år

Studieåret på totalt 40 veckor är indelat på två terminer, en hösttermin och en vårtermin. Läser du på heltid läser du 60 högskolepoäng/år och det är vanligast att utbildningarna startar på hösten i slutet av augusti. Det finns dock några som startar på våren och då i slutet på januari. På sommaren mellan vår- och hösttermin är det många högskolor och universitet som erbjuder kortare sommarkurser som ger 15 högskolepoäng. Det är ofta ett bra tillfälle att läsa ämnen som du är intresserad av och som kanske passar ihop med din huvudutbildning.

Innan start

När det är dags för terminsstart brukar högskolornas och universitetens institutioner skicka ut informationsmaterial till alla de som blivit antagna. Ibland skickas det ut redan efter det första urvalet medan en del väntar till efter det andra urvalet. I det materialet får du all nödvändig information såsom när utbildningen startar, när och var du ska registrera dig och när det är upprop. Den informationen kan man idag även hitta på de respektive högskolors och universitetens webbplatser.

Kurser och program

Den utbildning du läser vid en högskola eller universitet bygger alla på kurser. En del kurser varar bara några veckor medan andra kan vara upp till ett helt år. Om du ska läsa ett program som sedan leder till en examen har högskolan och universitetet bestämt vilka kurser som då ska ingå i det programmet och även i vilken ordning du sen ska läsa kurserna. Läser du ett program har du garanterat en plats på alla de kurser som ingår i programmet. Du kan också själv lägga ihop de kurser du vill läsa och som sen leder fram till en generell examen. Då kan du välja i vilken ordning och vilka kurser du vill läsa.

Yrkesexamen

Viss examina är endast möjlig att få genom att läsa ett visst program och en sådan yrkesexamen är till exempel socionom och psykolog.

Deltid

Du kan också läsa många kurser på deltid, exempelvis på kvartsfart eller halvfart. Du läser då färre högskolepoäng varje vecka men i gengäld behöver du inte heller studera lika många timmar. Ofta ligger deltidskursernas föreläsningar och möten på kvällar och helger så att du har möjlighet att kombinera dina studier med arbete. När du ska välja utbildning är det bra att titta noga efter vilken studietakt utbildningen har och även när du behöver vara på plats.

Undervisningsformer

Upplägget på undervisningen kan skilja sig mellan de olika utbildningarna. De vanligaste två undervisningsformerna är:

  • Föreläsning

Här föreläser en lärare inför en grupp studenter om sitt ämne. Storleken på gruppen kan variera il_340x270-772942962_iboo
och en del föreläsningar kan ske i en aula med upp till 250 studenter medan andra hålls i ett vanligt klassrum med kanske endast 20 studenter. Du har möjlighet att ställa frågor men det allra viktigaste är att lyssna och anteckna. Här tar ofta läraren upp sådana saker som inte finns i litteraturen.

  • Seminarium

Här samlas en mindre grupp studenter och en lärare för att prata om och diskutera ett visst ämne. Det är mycket viktigt att man i förväg har läst in sig på det ämne det handlar om.

Tentamen och examination

Det finns olika typer av examinationer och tentamen. En tentamen, eller som det vanligen brukar kallas för tenta, gör du på högskolan och är ett prov som görs i slutet av en kurs. Den kan vara både muntlig och skriftlig och du får sen tillbaka din tenta när din lärare satt betyg på den.

Examination

studera_35498481En examination görs genom en uppgift eller tenta som testar dina kunskaper och som du får av din examinator eller lärare. Den betygssätts senare och det betyget går inte att överklaga men du kan däremot begära av din lärare att han/hon gör en omprövning av betygsbeslutet. Om du har blivit underkänd två gånger på samma delkurs eller kurs har du rätt att få lov att byta examinator. En examination kan göras på många olika sätt och här beskriver vi några av de vanligaste formerna.

Hemtentamen

Är ett skriftligt prov som man ska göra hemma och kräver ofta att du resonerar kring en speciell fråga. Du ska då använda dig av litteraturen som ingår i kursen men har även möjlighet att använda andra källor.

Salstentamen

Ett skriftligt prov på tid och här varierar uppgifterna med ämnet. Det kan vara utredande uppgifter där du resonerar kring en fråga, rena faktafrågor eller att lösa ett problem.

Muntlig tentamen

Här träffar du en lärare och diskuterar det ämne som ska examineras och ofta tar diskussionen några timmar. Läraren kan begära att du ska resonera kring något eller så kan läraren kräva svar på rena faktafrågor. De muntliga tentorna kan ske antingen i grupp eller enskilt.

Inlämningsuppgift

Här ska du antingen enskilt eller i grupp lösa en uppgift.

Promemoria, PM

8870438En uppgift som innebär att du ska skriva en PM där du ska resonera kring ett ämne. Detta kan även kallas paper eller essä.

Laboration

Här ska du ha genomfört och klarat av en eller ibland flera uppgifter och som du sen vanligtvis gör en rapport om där du beskriver ditt arbete och resultat. Laborationer kan också göras som ett grupparbete. 

Grupparbete

Grupper av studenter som får en eller ibland flera uppgifter som de ska lösa gemensamt. Dock sätts betygen individuellt.

Uppsats

Man kan också använda sig av uppsatsskrivande vid en examination. För en viss examen krävs det att man har skrivit en uppsats på en viss nivå och uppsatserna är oftast rätt stora arbeten och kan ta upp till en termin att skriva. Som stöd i ditt arbete med en uppsats har du alltid en handledare som kan hjälpa till med synpunkter och råd på undersökningsmetoderna och resonemangen. När uppsatsen är färdig ska den försvaras vilket innebär att du ska kunna ta emot synpunkter och även svara på frågor kring uppsatsen och detta görs vid ett seminarium. Här ställs då frågorna av andra studenter som har fått som uppgift att granska din uppsats. 

Omtentor

Huvudregeln är egentligen att du i stort sett ska få försöka hur många gånger som helst för att kunna examinera en kurs. Men det är tillåtet för högskolorna och universiteten att begränsa antalet tillfällen för en del av kurserna om de anser att det skulle bli orimligt dyrt att låta studenterna göra hur många försök som helst för att klara sin examination. Är det så måste det i så fall stå med i kursplanen. Men de får inte begränsa hur som helst och om en examination består av någon sorts prov måste det finnas möjlighet till omtenta vid minst fem tillfällen. När det gäller praktik och liknande måste du alltid få minst två möjligheter. Om du inte har klarat tentan vid något av de tillfällen som getts under läsåret kan det vara så att kursen sen ändras och att du måste läsa in en del ny litteratur för att kunna göra en omtenta ett annat år.

Resultatet

e85150dfd1d9471d534ba063f680904aDet finns egentligen inte någon speciell regel som säger hur lång tid en examinator har på sig för att rätta en tenta. Dock anser Universitetskanslersämbetet att en rimlig tid för rättning av en tenta där kursen gett 7,5 högskolepoäng är tre veckor.

Har du kommit in på högskolan eller universitetet?

Grattis! Du ska snart börja på din drömutbildning! Du har en spännande tid framför dig men troligtvis har du också en hel del frågor. Här har du en liten checklista som kan vara bra att kolla igenom inför din studiestart.

  • Ansöka om studiemedel från CSN
  • Söka bostad. Det kan ta lite tid att hitta ett boende som passar och därför är det väldigt bra att i god tid kolla upp olika studentbostadsförmedlingar och även andrahandsförmedlingar som finns i närheten av din studieort.
  • Kolla kurslitteratur. Ofta får man litteraturlistorna tillsammans med all information som skickas ut om kursen du ska gå. Det går idag att via sajter på nätet hitta en hel del begagnad kurslitteratur. Kurslitteratur.se och campusbokhandeln.se är två bra sajter men man kan också hitta via före detta studenter.
  • Läs på ordentligt om studentkårer på din studieort. Naturligtvis är det inte på något sätt obligatoriskt att vara medlem i en studentkår men många gånger har de bra erbjudande till dig som medlem.
  • Ta reda på om skolan erbjuder kurser i studieteknik. Att studera på högskola eller universitet skiljer sig väldigt mycket från gymnasiet och det är inte så dumt att få tips och råd om vad du bör tänka på.
  • Kolla dina möjligheter att kunna påverka din kommande utbildning.
  • Vad är en tenta och hur fungerar en examination? Det finns många begrepp i högskolevärlden och vissa ord kan vara bra att ha koll på.

Ekonomi

Att plötsligt kanske behöva klara sig på en studentbudget kan vara en stor omställning för många. person-som-overst-satter-pengar-i-en-spargris-av-bocker-med-den-svart-tavlan-52322733Läs mer här om stipendier, studiestöd och få lite spartips från andra studenter.

Är du medborgare i Sverige ett annat EU land eller ett EES-land kostar det inte något att studera i Sverige. Du måste däremot ha pengar till bland annat kurslitteratur, bostad, mat och kläder.

Studiemedel

  • Du kan endast ansöka om studiemedel för ett år i taget
  • Du kan ansöka om studiemedel när som helst under året. Dock kan du bara få studiemedel för de fyra veckor närmast bakåt i tiden räknat från veckan före din ansökan ankom till CSN
  • Studiemedlet består av en bidragsdel och en lånedel
  • Det är upp till dig själv hur mycket lån du vill ta
  • Det går bra att bara ansöka om bidragsdelen
  • Om du endast studerar på deltid får du också mindre studiemedel

CSN:s krav

Naturligtvis ställer CSN krav på studenterna. Är det första gången du ansöker om studiemedel behöver du inte visa upp eller redovisa några tidigare studieresultat. För att har rätt till studiemedel måste du varje termin ta ett visst antal högskolepoäng. Du kan läsa mer på CSN:s webbplats om vad som gäller för att få studiemedel.

 

Regler och lagar på högskola och universitet

Högskolor och universitet styrs av olika lagar och här kan du läsa lite mer om vilka regler och lagar som gäller.

Generellt är det högskoleförordningen, högskolelagen och UHR:s författningssamling som styr universitet och högskolor. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, är den myndigheten som utövar tillsyn och granskar så att skolorna följer de regler och lagar som gäller. Dock är det mycket som universiteten och högskolorna själva får styra.

De styrande lagarna i högskolevärlden

  1. Högskolelagen

I första hand styrs högskolevärlden av Högskolelagen som riksdagen har stiftat. Där finns de ramar formulerade kring hur en verksamhet på högskola och universitet ska bedrivas.

  1. Högskoleförordningen

Högskoleförordningen är en mer detaljerad komplettering av Högskolelagen som regeringen beslutat om.

  1. UHR:s författningssamling

Högskole- och universitetsrådets författningssamling utgörs av verkliga råd och tolkningar utifrån Högskoleförordningen och Högskolelagen.

  1. Regler och lagar i övrigt
  2. Utöver dessa tre lagar finns det också andra lagar som påverkar dig som anställd eller student på en högskola eller ett universitet. Ett sådant exempel är bland annat Diskrimineringslagen. Denna lag förbjuder all diskriminering som är kopplad till kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, ålder eller funktionsnedsättning. Om du har en funktionsnedsättning har du rätt att ställa andra krav utöver de vanliga på utbildningsanordnaren.

Anmäla regelbrott

teckning-uggla-lc3a4ser-taxor_33083332Anser du att ett universitet eller en högskola brutit mot någon regel eller lag inom högskoleområdet, exempelvis högskoleförordningen, högskolelagen eller universitets- och högskolerådets föreskrifter, har du möjlighet att anmäla det till Universitetskanslersämbetet. Myndigheten kan då begära åtgärder av skolan eller rikta kritik mot den även om de inte är någon domstol. Du kan där hitta vanligt förekommande frågor och svar som rör de rättigheter du har inom antagning, allmänna handlingar, enskilda utbildningssamordnare, uppdragsutbildning, examination, examen och examensbevis, studentinflytande, kurs- och utbildningsplaner och överklagan.

Överklaga beslut

Om man vill överklaga något beslut kan man vända sig till överklagandenämnden som är den myndighet vars uppgift är att inom universitetens och högskolornas område pröva överklaganden av vissa beslut. De prövar också en del av de överklaganden som rör utbildningar inom yrkeshögskolan.

Scroll To Top